SalongK.se

Hårdrocken är, ihop med näringslivet och mc-klubbarna, ett av urtidsgrabbighetens sista fästen. Därför bestämde sig operasångerskan Alexandra Eisenstein för att ta sig in just där. Som figuren the Queen of Hardrock.

Textstorlek

Musik En vän ängel som står och sjunger fint framför en hord manglande killar i svart. Det är den ena rollen för kvinnor inom hårdrocken. Den andra är att vara den syndfulla och råa, med nitar och nätstrumpor och läder. Det klassiska hora-madonna-komplexet lever i högönsklig välmåga inom vissa slutna världar i samhällert, dominerade av män. En av dem är näringslivet, en annan teatern, en tredje mc-klubbar, en fjärde hårdrocken.
Alexandra Eisenstein är egentligen operasångerska, som utbildar sig i Warsawa, men  efter att ha sjungit själv, i rollen som ”ängel”, i ett hårdrockband,  och dessutom skrivit recensioner och gjort intervjuer i hårdrocktidningar, så bestämde hon sig för att ta sig in i genren mer på allvar.
Nu har hon gett ut låten ”My webcam” som handlar om unga tjejer som ”frivilligt” säljer sig via nätet, och dessutom gett ut en liten feministisk hårdrockbok som direkt uppmanar tjejer att värdera sig själva högre och nobba sajter som snyggast.se och liknande.  

Hej Alexandra. Det är inte så vanligt att man kopplar feminism med hårdrock, det är snarare ovanligt?
- Det stämmer. De flesta kvinnor som finns inom hårdrocken blir stereotyper på hur männen vill att en kvinna ska vara, men man gör om det till att det är egna val: ”Jag har inga kläder på mig, det är för att jag har valt det. Jag gör det här för mig själv. Jag är exhibitionist. Jag gillar att folk tittar på mig”, och så vidare.
- Jamen, invänder jag, andra ser det ju inte så. Har det ingen betydelse? Tjejer inom hårdrocken behöver helt klart bli mer  feministiskt medvetna.

Många andra gamla manskollektiv påverkas rätt kraftigt nu av feminismen. Men i några ”fickor” lever ett väldigt polariserat könsrollstänkande kvar, och hårdrocken är en av dem. Varför, tror du?
- Hårdrocken är en väldigt seg subkultur. Det handlar om dominant maskulinitet, som många kvinnor fortfarande tycker den är väldigt attraktiv. Däremot vill man inte leva med den längre. Bara drömma om den, eller träffa en sån man kortvarigt. 

Hur kan det komma sig att du som är så pass medveten hamnar i hårdrocken?
- Det beror på att jag gick och klagade i två år på att det inte fanns några kvinnor  inom hårdrocken. Jag var så arg hela tiden. Jag kände att de bra egensinniga kvinnor som fanns inom hårdrocken dels var få, dels var de inte nya. Janis Joplin, Patti Smith...
- Jag gick och klagade för alla för att det bara stod små kuttersmycken längst fram på scen och sjöng fint, lite halvklassiskt, medan killarna manglade i bakgrunden.  I hela den här cirkusen kände jag att något var fel. Här håller jag på och snackar om skönhetsideal, och skriver krönikor om det, men vad håller jag själv på med?
- Jag började känna mig alltmer obekväm med att vara ”ängeln”  i sammanhanget. Jag kände att jag själv bidrog till att förstärka könsrollsstereotyperna. Så insåg jag att det också rösttekniken som jag var mest missnöjd med. Då jag la om sångspåren på de fyra studioinspelade låtarna som jag hade då.
- Om jag var en 13-årig hårdrocktjej i dag skulle jag vilja ha någon att relatera till, som bröt mot mönstret. Det är för dem jag gör det här. Därför skapades the Queen of Hardrock, och låten "My webcam".
- Jag la upp en bild av mig själv på snyggast.se, en bild som var den värsta jag kunde tänka mig, där jag verkligen aldrig skulle kunna stå för, avskydde mig själv, poserande och plutande.
- Och det ramlade in svar från män: ”hej sötis, vill du ha lite kul?” Det känns svårt att vara en del  av det man själv föraktar, men jag ville komma in i det och veta mer om det.

Alexandra går annars och utbildar sig till operasångerska i Warsawa. Så vad tycker dina hårdrocksvänner om opera och vice versa?
- Hårdrockmänniskorna tycker att det är toppen att jag skunger opera. Och operamänniskorna är väl lite skeptiska, men de verkar lita på att det är något annorlunda och bra..