SalongK.se

"Ta inte den kortaste vägen, ta den vackraste". Mellan längtan och framgång, mellan toner och text, mellan sång och sanning har Sonja Aldén hittat vägen hem.

Textstorlek

Intervju En vacker ung kvinna med ögon som strålar likt ett barn, stolt och lycklig över sin skivdebut som soloartist, intar scenen. Det är en pratglad Sonja Aldén som försöker hinna sjunga några låtar från skivan mellan allt som finns att säga och releasefesten blir lika personlig som albumet ”Till dig”. Varje låt på skivan har sin egen historia hämtad ur en verklighet som är både vacker, tårfylld och full av både längtan och hopp. Singeln ”För att du finns” har sålt guld och från att ha varit en okänd del av det svenska musiklivet trots många år i branschen är hon nu en av Sveriges mest omtalade sångerskor. Det är ett efterlängtat steg i karriären men för Sonja har det aldrig känts så rätt som nu.
– Jag var med i Melodifestivalen förra året också men det var inte i närheten av hur det uppmärksammades i år. Då fick jag ett fint mottagande. Jag var stolt över det jag gjorde och tyckte att det var jättekul men samtidigt så kände jag att jag fortfarande söker. Det gör man kanske hela livet på något plan men i år har jag verkligen upplevt att jag har hittat hem. Att jag har funnit det jag har letat efter. Skivan är jag!
– Låten som jag gjorde förra året blev ingen skiva. Vi planerade att göra det, men kände allihop att det inte var någon som pushade på, inte ens jag. Det var inte naturligt. Vi var inte riktigt där. Många frågade ändå när nästa singel kommer? Kommer en skiva? Ja, det gör det, fast inte just nu. Jag kände att det skulle ta sin tid. Det skulle kanske inte leda någonstans eller så skulle det leda till exakt det det gjorde nu.

Från hjärtat
Mitt i karusellen mellan spelningar och radiopratande, fotografering och releasefest träffar jag Sonja. Hon bär en sallad under armen och med glimten i ögat ber hon om ursäkt för att hon smaskar på bandet. Jag börjar förstå hur hon fick inspiration till låten ”Egen tid”.
– Det var tidigare i livet som jag förstod att jag ville sjunga. Det tog ett tag att inse att jag skriver låtar också men det var inte så att jag tänkte att "Nu ska jag sitta och skriva en låt", utan det kom av sig självt.
Sonja berättar om låten ”Om du vill”. Hon säger att hon skrev den när hon träffat en man som hon trodde var hennes själsfrände. Sedan skrattar hon och säger:
– Men han skulle gifta sig en månad senare.
Låten ”Till en ängel” skrev Sonja när hennes mormor gick bort och det bor känsla i dessa låtar som kommer direkt från hjärtat.
– "Åååh" har jag tänkt när jag skrivit ner dem och sedan hastat vidare. Ungefär som att de låtarna bara ville komma och nu får de ligga i en låda. Men det kanske är just de låtarna som är någonting. Det är de texterna som är på riktigt. Det tog mig ett tag att inse. Det var det jag förstod efter ”För att du finns”. Att det är de här låtarna jag ska göra.

Att skriva är terapi
Det finns en vilsenhet och ett sökande i människor. Sonja har skrivit musik i många olika stilar utan att hitta sitt personliga uttryck, men texterna funnits där hela tiden.
-Vissa låtar är flera år gamla. Det roliga, vilket är ganska ironiskt, är att jag då inte förstod att det här var jag. När jag har skrivit har jag inte tänkt att "Nu ska jag skriva en låt till mig". Jag har bara skrivit för att det har kommit någonting. När jag skrivit så har det varit mitt sätt att få utlopp för någonting. Det är rent terapiarbete. Någonstans önskar man att det ska beröra andra. Man känner så starkt att det är något man vill ge ifrån sig och då hoppas man att det har en verkan. En del vet inte hur de ska få utlopp och håller på att svämma över, då kan det bli en kanal till att hjälpa andra att känna, förstå, eller att komma igenom någonting och då blir det någon annans terapi också. Det är helt fantastiskt.

Texten är låtens själ
Jag är själv en av många som försöker sätta ord allt som rör sig inuti. Jag tror att vi kan förälska oss i melodier. Det är attraktion vid första ögonkastet. Men den som lyssnar kommer att hitta låtens själ i texten. Här speglas en känsla, här fångas ett ögonblick och Sonja kan måla tankar med ord.
– Oftast är det lättast när det får komma av sig självt. Inspirationen kommer när man ska gå och lägga sig. När man absolut inte vill. Man vill lägga sig och sova. Då blir det tyst  och lugnt. Alla måsten och bör försvinner. Då kommer inspirationen. Det är då man får tid och lust och känsla, det är då man hinner lyssna inåt. Då kommer det. Och å, år man gå upp och skriva ner.

Den finaste komplimangen
– Ted Gärdestad är en husgud. Jag har blivit liknad vid honom tidigare. Språket och någon touch. Det är bland de finaste komplimanger man kan få. Det språket jag har tycker jag är poetiskt, men ibland tänker jag att det här kanske är för flummigt.
Sonja ger låten ”Vila tryggt” som ett exempel.
-Den är framförallt riktad till folk som av en eller annan anledning förlorat tron och tilliten till andra människor, världen eller ens föräldrar. Det är så många barn och ungdomar som råkar ut för saker som svärtar deras hjärtan för livet. I låten finns en textrad som lyder ”Låt mig torka din tårade kind”. Är det någon som säger så? "Jag ska torka din tårade kind. Jag ska stå där vid trygghetens grind. Tills du vågar att åter gå genom, till du ser där din tro blivit blind." Det är väldigt varsam nästan som en bön. Musiken kom först så kände jag att det var det här låten skulle handla om.

En diktsamling
Det är svårt att skriva på svenska utan att det låter högtravande och krystat. Sonja har ett målade språk och mycket material som hon vill ge ut. Det finns både gammalt och nytt material som hon skrivit på engelska och en låda full av dikter.
– Jag har en massa dikter som aldrig blivit sånger. Så någon dag kommer jag att ge ut en diktsamling. Jag har redan klurat lite djupare på det. Det är ett annat ansvar att släppa en skiva där man måste tänka på om det passar på radio är den för lång är den för kort. Dikten är mer fri. Det kan vara en mening. Jag har små favorituttryck som jag kan få med. Ett finns redan på skivan i covern. På första sidan så står det "Ta inte den kortaste vägen, ta den vackraste." Sådana saker får mig lycklig. Man blir lite filosofisk. Ordspråk och uttryck, sånt älskar jag.

Skivan ”Till dig” känns som en personifiering av kvinnan som står mitt på scenen. Det finns en mänsklighet, en värme och glädje. Det finns ett rum för tårar och tankar om livet. Sonja Aldén har hittat hem både hos sig själv och hos publiken. Med båda fötterna på jorden och en röst som bara änglar har.